Påfrysning eller underkylt regn?

Underkylt regn, påfrysning, ishalka, blixthalka. Meteorologiska definitioner som blivit var mans egendom och kommit till flitig användning de senaste veckorna. Men det är nog inte många som har klart för sig innebörden av de här orden.
Förr i världen var det bara bönder, fiskare och skogshuggare som brydde sig om väderprognoserna. Min morfar lyssnade noggrant till ”väderrapporten” på radion för att veta när det var läge att så eller hässja höet. Kanske präglad av min uppväxt på den lilla bondgården blev jag tidigt intresserad av väder – och när jag så småningom började försöka fånga havsöringar vid Skånekusten tilltog intresset. I dag kallar jag mig för amatörmeteorolog och har ett väderintresse som jag delar med allt flera. Det har helt enkelt blivit populärt att ha koll på vädret.

Hundratals väderappar
I de smarta telefonernas tidevarv avspeglar det sig också i de allt fler väderappar som finns att ladda ner från AppStore och Google Play. Det handlar om hundratal. Själv håller jag mig helst till de etablerade nationella väderinstituten som SMHI, YR och DMI. Jag säger inte att alla andra väderappar är värdelösa, men väldigt många verkar mest vara tillkomna för att dra in annonspengar till den som ligger bakom.
För att förstå sig på väderprognoser ska man ha klart för sig ett par saker:

  • Väderprognoser är färskvara. De ska helst uppdateras flera gånger per dag och det ska gärna framgå när de är uppdaterade.
  • Väderprognoser blir mera tillförlitliga när de täcker ett större område och man ser dem i stort. Ett smalt band med skurar kan betyda ösregn och skitväder i Helsingborg, medan solen skiner i Landskrona. Det är nästan omöjligt att förutsäga var små lågtryck och band med skurar tar vägen.
  • Ju mer man kan om väder desto lättare är det att tolka prognoserna på rätt sätt och slippa bli överraskad. Jag brukar säga att det är som med handboll: ganska obegripligt om man inte är väl insatt och förstår att titta någon annanstans än där bollen för tillfället befinner sig.

Men nu halkade vi lite vid sidan av spåret – den här bloggposten skulle ju handla om halka och vad som orsakar den. Vi kan väl lämna den vanliga vita varianten, snö, åt sidan och koncentrera oss på olika former av is på vägbanorna. Det kan finnas flera varianter, till exempel smältande snö som frusit till is igen, underkylt regn och påfrysning.

Blixthalka riktigt otäckt
Ett ord som missbrukas och som man borde vara mera försiktig med är blixthalka. Många människor börjar prata om blixthalka så snart som det blir lite halt på vägen, oavsett orsak. Eftersom blixthalka är något riktigt otäckt och något som det finns all anledning att se upp med är det ett begrepp som inte bör missbrukas.
När meteorologerna talar om blixthalka, kallas också ibland den svarta halkan, så menar de vatten som fryser på vägbanor, antingen på grund av underkylt regn eller av påfrysning. Detta är två olika väderfenomen.
Påfrysning är helt enkel när mildare väder följer på en kall period. Om mycket fuktig luft, dimma eller duggregn, kommer i kontakt med vägbanor som fortfarande håller minusgrader fryser det på och bildas en tunn och ofta osynlig ishinna. Det riktigt otäcka med denna är att den kan bildas fläckvis, till exempel i skuggiga partier där solen inte hunnit värma vägbanan till plusgrader.

Otroligt halt
Regn som fryser på är inte detsamma som underkylt regn! Det underkylda är, turligt nog, ganska sällsynt men kan ställa till med en halka som knappt låter sig beskrivas. Underkylt kan bilda ett ispansar på allting, på vägar, gångbanor, bilar, hus, räcken och så vidare. Det blir nästan omöjligt att ta sig fram.
Underkylt regn kan bildas när varm och fuktig luft strömmar in efter en period med kallt väder. Eftersom den kalla luften är tyngre än den varma trycks varmluften upp över den kalla som ligger kvar som en kil. Om det då börjar snöa högt uppe smälter snön till regndroppar när de passerar den varma luften, men kyls av igen när de passerar genom den kalla. Regndropparna kan då kylas till långt under nollpunkten men är fortfarande flytande när de träffar jordytan. Då splittras de och fryser omedelbart till is som lägger sig över allting. Jag har minnen av en gång när det knappt gick att gående ta sig till bilen. Men det gjorde inte så mycket, eftersom de var omöjligt att köra. De som försökte hamnade ofelbart i diket så snart vägen lutade eller vinden tog tag i dem.
Men underkylt regn är, som sagt, turligt nog rätt ovanligt.

Annonser
Det här inlägget postades i Väder och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s