Forstmästaren bor i skogen

Någonstans i Tyskland står det en skylt vid vägkanten som pekar in mot skogen: Forstamtkontor. Aha, det är här herr Forstmeister håller till – han som en gång hade en motsvarighet som kallades Forstmästare i Sverige.

Det är kul med språk och trots att jag inte är mångspråkig brukar jag roa mig med att hitta paralleller mellan språken, ord som är lika eller uppenbarligen har samma ursprung.
Nå, tillbaka till det här med forstamt. Även om man inte kan tro det har jag faktiskt läst tyska i skolan. Fast det var bara ett par år i mitten av förra seklet… Nåväl, i skolan fick vi lära oss att skog heter wald på tyska. Fast det kan uppenbarligen heta forst också. Och det är ju inte så himla konstigt, om man betänker att på engelska heter det ju forest. En ynka liten bokstav som skiljer.
Och så det här med forstmästare? Jo, den titeln har faktiskt funnits i Sverige också, även om det väl mest hetat jägmästare här och nu för tiden är den officiella titeln skogsmästare. För övrigt en mer rättvisande titel eftersom skogsmästaren sysslar med skogen och dess skötsel och inte med jakt.
På tal om sådana ord som finns i olika språk så är ju window–vindue–vindöga ett sådant. Engelska, danska och gammalsvenska. Fast under medeltiden hade vi mycket med tyskarna att göra och det var väl då som vi övertog deras fenster för gluggen vi tittar ut genom.
Har ni förresten tänkt på att den röda möllan (Moulin Rouge) i Paris har sin namnmotsvarighet i andra språk? Mill på engelska, mühle på tyska och mölla på sydsvenska. I södra Sverige har vi både vannmöllor och vindmöllor medan man längre upp i landet håller fast vid det urskandinaviska kvarn, som kommer av verbet kvärna, d v s krossa. Fast den moderna varianten av vindmöllor, som producerar watt i stället för mjöl, kallas nog för vindmöllor även uppe i de norra utmarkerna, norr om Osby.
Slutligen en liten nöjsam anekdot om Quebec. Namnet lär ha sitt ursprung i Bohuslän! Quebec är ju en provins och stad i Kanada som är franskspråkig och som i huvudsak koloniserades av fransmän för ett par hundra år sedan. Många av dessa kom från Normandie, där det också finns ett Quebec – namnat av vikingar från Bohuslän som kallade platsen vid den lilla ån för Kvillebäck, precis som byn därhemma. Liksom många andra immigranter (New York, New Hampshire o s v) tog fransmännen med sig det välkända namnet hemifrån.
Jag går inte i god för sanningshalten, men visst är tanken kittlande?

Annonser
Det här inlägget postades i Språk och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s