Får det vara lite kvabbsorom?

Kvabbsorom låter ju inte så lockande precis – så därför har fiskhandeln gett ”kaviaren” ett biologiskt omöjligt namn, nämligen stenbitsrom. Men det är långt ifrån det enda exemplet på ordkosmetik i fiskbranschen.

Jag har ju tidigare skrivit om annan ordkosmetik, det vill säga att någon genom att döpa om saker och företeelser får det hela att låta mer tilltalande och aptitligt. Ytterfilé låter måhända bättre än utskuren kotlettrad?
Inom fiskhandeln är ordkosmetik dessvärre alltför vanlig – och ännu värre har det varit. Eftersom jag under merparten av mitt liv jobbat med fiske och fiskar så har jag haft god insyn i ordvrängeriet.

Kotlettfisk
Ett gott exempel på firrar med pålagd kosmetika är havskatt och marulk. Utmärkta matfiskar båda två, men fiskhandeln har nog inte riktigt vågat lita på att kunderna kan tänka sig att köpa så här fula fiskar. Därför har de oftast sålts välstyckade och under namnet kotlettfisk.
Lax är nog ett av de mest missbrukade varunamnen inom fiskhandeln. För många människor var lax länge synonymt med fin fisk och därför ville handlarna väldigt gärna klistra den beteckningen även på fiskar som bara var avlägset släkt med vår atlantiska lax, Salmo salar.
Värsta exemplet är förstås ”havslax”, som var vanligt för länge, länge sedan, när jag var barn. ”Havslax” var inte alls någon laxfisk, inte ens i närheten. Anrättningen bestod av illröda fiskskivor som simmade i någon sorts olja. Det var faktiskt ganska gott, men hade säkert inte sålt lika bra om fiskhandeln ärligt hade angett att fisken egentligen var gråsej (!), som marinerats och färgats för att se aptitligare ut.

Förvirring kring laxfiskar
Ett antal olika sorters laxfiskar har försetts med beteckningen lax, innan myndigheterna slog näven i bordet och förklarade för fiskhandeln att lax är lax, öring är öring och regnbåge är regnbåge. Numera är det inte många fiskrökare som försöker kränga rökt regnbåge som rökt lax. Regnbågen är en nordamerikansk fiskart som egentligen inte har något bra svenskt namn. Regnbågslax är fel, eftersom regnbågen är närmare släkt med öringen än med laxen, men regnbågsöring låter ju rätt uppstyltat. Onchorhyncus mykiss är firrens vetenskapliga namn och vi sportfiskare har länge nöjt oss med att kalla den för regnbåge.
Sedan är det en annan historia att regnbågen fortfarande säljs under beteckningen forell. Det är helstolligt på många sätt, både för att man slår ihjäl trehektos fiskar som kunnat växa till tio kilo om de fått chansen, men framförallt för att forell är ett låneord från tyskan som egentligen betyder ”öring”.

”Sjötungan” som var en mal
Myndigheterna har, som sagt, börjat klämma åt handlarna och kräver att de ger kunderna ärliga besked om vad det är de köper. Det har blivit mycket bättre – men fortfarande förekommer det underligheter. Jag minns till exempel när vi på Fiskejournalen gått ut för att äta lunch tillsammans. En av rätterna på lunchmenyn kallades för ”asiatisk sjötunga” och några i gänget tyckte det lät attraktivt. Men gott var det inte och inte blev fiskätarna precis gladare när de hemkomna till redaktionen slog upp arten pangasius i FishBase och fann att det var en mal. Vi slog larm om saken och så småningom började andra media uppmärksamma att fiskhandeln försökte sig på ett storskaligt bedrägeri genom att kalla en mal, odlad i dyiga dammar i Sydostasien för ”sjötunga”. I dag står det på pangasiuspaketen att de innehåller hajmal.

Kvabbsorom har du nog aldrig sett i affären. Men egentligen är det vad som borde stå på burken.

Kvabbsorom har du nog aldrig sett i affären. Men egentligen är det vad som borde stå på burken.

Rom från en hanfisk
Efter att ganska länge ha vadat omkring i det träsk som utgör fiskbranschens mörkaste sida ska vi kanske vända tillbaka till där vi började och reda ut det där med kvabbsorom. Saken är alltså att den ”kaviaren” är rom från en fisk som heter sjurygg. En lustig firre som fått sitt namn av att den har sju hudvalkar eller åsar på ryggen. Sjuryggrom låter ju inte så kul, tyckte fiskhandeln så man kollade upp om det inte fanns något annat namn på fisken. Jodå, det fanns det. Sjuryggshanen kallas nämligen för stenbit – och honan för kvabbso. Fiskhandeln behövde inte fundera länge innan man kom fram till att stenbitsrom var ett bra mycket bättre salunamn än kvabbsorom – fast det är ju inte ofta som hanarna lägger rom…

Annonser
Det här inlägget postades i Fiske, Media och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s