När vi nästan blev kanonmat

Provocerande Natoövningar och vapenskrammel från Moskva väcker minnen av när jag själv slogs mot ryssen – eller tja, motståndaren kallades ju för ”fi” men alla visste vad som menades.
Jag gjorde lumpen 1967 och aldrig hade väl det kalla kriget känts isigare än då. Relationerna mellan Kreml och Washington var djupfrysta. USA hade ett helsicke att komma ur det hopplösa Vietnamkriget och ryssarna försökte flytta fram positionerna i Mellanöstern genom att understödja arabländernas anfall på Israel.
Sexdagarskriget bröt ut dagarna efter att min årskull ryckt in för militärtjänst på P7 och första helgen blev permisen indragen, eftersom vi skulle ha beredskap. Vad man nu skulle använda ett gäng 19-20-åriga snorvalpar som knappt lärt sig fram och back på kpisten till..?

Fienden kom från öster
Nåväl, framåt höstkanten hade vi klarat av grundutbildningen och började öva oss i konsten att möta en invasionsstyrka. Fienden namngavs aldrig, men han kom alltid från öster och vi fick plugga stridsvagnsprofiler tills vi i sömnen kunde identifiera en rysk T54.

Snabb och lättrörlig med avsevärd eldkraft, pv-jeepen 9031.

Snabb och lättrörlig med avsevärd eldkraft, pv-jeepen 9031.

Det vi hade att ta till mot framstormande T54-or var en nio centimeters pansarvärnskanon. En Boforstillverkad elaking som kunde skicka iväg en grov granat med riktad sprängverkan, tillräcklig för att stoppa en stridsvagn om man fick in en träff. Övriga gubbar i kompaniet hanterade pansarvärnsroboten Bantam, eller granatgeväret Carl Gustaf, alla med samma användning mot framryckande pansar.
Vår kanon satt monterat på en öppen jeep, som snabbt kunde ta sig fram även i svår terräng och tanken var alltså att vi kvickt skulle kunna flytta oss, ta skydd bakom någon kulle och börja skjuta på ryssen. Det var just detta vi övade den där dagen på Ravlunda skjutfält. Dagen som blev lite mera spännande än vad som tänkt.

Storövning med artilleri
Det handlade om en stor övning med skarpskjutning. Förutom vi pansarvärnare var bland annat pansarskytte- och stridsvagnskompanier på plats. Dessutom hade P7 fått förstärkning från artilleriet. Långt uppe i skogen, på andra sidan riksväg 19, låg grabbarna från A3 med sina grova och långskjutande kanoner och haubitsar.
Vår pluton höll till ett par hundra meter från stranden där vi letade efter lämpliga stridsställningar för våra pv-jeepar. Tanken var att när artilleriet bankat färdigt på den landstigande ryssen och de första T54-orna började rulla upp på stranden skulle vi komma farande från skogen, ta skydd bakom kullarna och ta över bankandet.
Medan vi spankulerade omkring där nere vid stranden och letade bra stridsställningar började kanonpojkarna förbereda sig på inskjutning. Det hade väl blivit någon miss i kommunikationerna och någon hade glömt att tala om att vårt kompani var kvar i målområdet. Visst hade vi kommunikationsradio även på den tiden, men det var 15-kilospjäser som bars i en mes på ryggen på telegrafisten. Så radion stod väl kvar i bilen, där ingen hörde den.

Snabbare än någonsin
Plötsligt kom en transportjeep farande över fältet och gjorde en stoppsladd 20 meter från oss. Ut rusade en stridsdomare med det blågula bandet i mössan fladdrande och högrött ansikte.
”Bort, bort – väck med er för helvete. Artilleriet börjar skjuta in om fem minuter”, vrålade han så snart luften räckte till för att framföra detta enkla budskap. Pv-kompaniet var, som sagt, ett snabbt och lättrörligt förband men jag tror aldrig att vi varken förr eller senare så snabbt kommit i bilarna och dragit iväg…
Det skulle ju ha varit för sorgligt om vi blivit kanonmat för våra egna artillerister från Wendes ärorika regemente.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s