Mjölktransport med 98 kubik

Det gick undan när de två mjölkkannorna åkte iväg – men det var ett slit att få upp dem på ”mjölkaboret”. Den vintern när jag skulle fylla 13 år fick jag rycka in som mjölktransportör – på en 98-kubikare.

Våra fyra mjölkkor lämnade ifrån sig 50-60 liter mjölk per dag. Det vi inte använde själva tappades på 40-liters mjölkkannor som varje morgon skulle transporteras den dryga kilometern till ”mjölkaboret”, där de hämtades upp av mejeriets lastbil. Det här var före gårdstankarnas och tankbilarnas tid.
Morfar var en hästkarl och hade alltid skött merparten av transporterna med häst och vagn. Men efter inköpet av moped blev han allt mera intresserad av mera lätthanterliga hästkrafter. Han fixade till mopeden så att en kraftig cykelkärra kunde kopplas bakefter – och en dag kom han hem med en underlig tingest, som bysmeden/cykelmakaren i Skåne Tranås hade svetsat ihop.

Som en flakmoppe
Tyvärr har jag ingen bild på underverket, så jag får försöka beskriva det. En 98-kubikare var alltså en lätt motorcykel, med trampor och en motor på cirka 2 hkr. Smeden hade kapat bort framgaffeln och i svetsat ihop resten med framdelen från en transportcykel. Resultatet blev något som såg ut ungefär som en flakmoppe. Skillnaden var att den här hade en stel framaxel med två cykelhjul och när man skulle svänga så vred man hela korgen åt sidan.
Det gick bra – om man inte svängde för mycket och inte körde för fort. Gjorde man det trädde naturlagarna i kraft och ekipaget fortsatte i tangentens riktning, det vill säga ner i diket.

Inga lagar gällde
Egentligen skulle man väl ha körkort för att framföra denna ”lätta motorcykel”, men det var inget som bekymrade oss i nämnvärd utsträckning. Maskinen skulle främst användas för att transportera mjölkkannorna till mjölkbordet och ute på den österlenska landsbygden gällde inga lagar.
Nu hampade det sig så illa att morfar blev rejält sjuk och inlagd på sjukhus. Därmed var det solklart vem som skulle ta hand om mjölktransporterna. Jag hade ju redan vid unga år skaffat mig avsevärd erfarenhet av dessa knattrande maskiner.

Behövde inte gå på gym
Mormor steg upp innan skam hade fått morgontofflorna på sig, handmjölkade korna och sedan tog jag över transporten innan det var dags att cykla iväg till skolan. Inget märkvärdigt med det, jag blev ganska snart skicklig på att hantera 98-ans underliga vägegenskaper, men det var ett slit att få upp kannorna på mjölkbordet. Fulla med mjölk vägde de bortåt 50 kilo och det var ju ingen barnlek för en rätt småvuxen 12-åring. Men man behövde inte gå på gym…

Fotnot: Varför 98 kubikcentimeters cylindervolym? Det har jag faktiskt inte lyckats lista ut – men en kvalificerad gissning är att det gällde att hålla sig under 100 cc för att maskinen skulle räknas som lätt motorcykel. Svenska myndigheter har laborerat rätt friskt med vikter och cylindervolym när det gällt att dela in motorcyklar i ”lätta” och ”tunga”.

Annonser
Det här inlägget postades i Ingen kategori. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s