Smörmad me köbepolägg

Radio Malmöhus undrar vilken skolmat jag minns bäst. Svaret är enkelt: ingen – eftersom vi inte hade skolbespisning när jag gick i skolan. Men det är förstås väldigt länge sen…
Min kära hustru brukar ibland påstå att jag är uppväxt på medeltiden. Riktigt så illa var det väl inte, men nog kan man konstatera att den skånska landsbygden på 1950-talet släpade efter storstadsområdena med något tiotal år. När jag började skolan i Onslunda 1955 var det i den gamla folkskolan som hade sina rötter i 1842 års folkskoleförordning. Uppriktigt talat tror jag inte förändringarna varit så stora under detta dryga sekel.
Någon skolbespisning fanns, som sagt, inte. Vi hade hört talas om att på andra håll kunde fattiga barn få soppa och bröd i skolan – men i Onslunda fanns antagligen inga fattiga barn, för alla åt sina medhavda mackor på ”frukostrasten”. Ja, inte ”byarna” förstås, om dom hade en hemmavarande mamma som stod beredd med köttbullarna när telningarna kom hemkutande.
Men vi som bodde flera kilometer från skolan fick klara oss på smörgåsar, som oftast åts sittande i en fönstersmyg eller utomhus när vädret så medgav. De flesta av oss var ju bonnungar och då var det mycket skivad stek, stekt fläsk, stekta ägg och liknande på mackorna. Vi var bra avundsjuka på de kamrater som hade ”köbekorv po madarna”.  Konstigt nog var de ofta lika missnöjda med sitt pålägg och en ivrig byteshandel utvecklades. Till mackorna dracks det oftast mjölk eller saft som medfördes i en flaska med ”patentkork”.
När jag så småningom blev stor, det vill säga 13 år och hade gått ut klass sex, skulle jag börja på Realskolan i Tomelilla. Inte heller där fanns någon skolbespisning, så då blev det matlag. Det var en rätt blyg yngling som klev in i matsalen hos snälla fru Lindqvist på Långgatan första skoldagen, men jag vande mig snabbt. Problemet löstes för övrigt ganska omgående av att familjen flyttade till Tomelilla på hösten så att jag därmed kunde flänga hem på den väl tilltagna ”frukostrasten” och få i mig lite mat.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s