Dovviltet – en furstlig gåva

Dovhjortarna, eller dovviltet som det egentligen ska heta, kom ganska sent till Sverige. Första dokumenterade införsel är som gåva till kung Johan III på 1500-talet.
Vi kan väl börja med att reda ut det här med hjortar och hindar. Medan människor i allmänhet kanske benämner en flock med dovvilt som ”dovhjortar”, så förbehåller jägare och forskare den benämningen för handjuren. En hjort har horn, åtminstone större delen av året, damen kallas för hind och deras avkomma för kalv. Alltså dovhjort, dovhind och dovkalv.
Dovviltet fanns i Europa före senaste istiden, men troligen inte så långt norrut som i nuvarande Sverige. Efter istiden hade det trängts undan till det sydöstra hörnet och fanns huvudsakligen öster om Medelhavet. Till Sverige kom dovviltet som gåva, ofta från en furstlig person till en annan. Johan III:s hjortar hamnade på Öland, där ättlingarna fortfarande kan ses trava runt på öns södra del.
Även andra kungliga och adliga personer fick, eller köpte, dovhjortar och på 1600-talet började de bli vanliga på gods och herresäten runt om i södra Sverige. Till att börja med i hägn, men ganska snart som förvildade då de rymde eller släpptes ut från hägnen. Dovviltet har dock en dokumenterat långsam spridning, varför det dröjde innan de dök upp på allmogens marker. I dag finns dovvilt lite här och där i Götaland och Svealand, vanligast i Skåne och Sörmland-Östergötland.
Dovhjorten är inte mycket högre än ett rådjur, men betydligt grövre i kroppen. En dovhind väger typiskt 40-50 kilo, det vill säga ungefär dubbelt så mycket som ett rådjur. Hjorten är betydligt större och en vuxen dovhjort kan väga betydligt över 100 kilo.
Dovviltets färg varierar kraftigt, från nästan svart till helt vit – och då handlar det inte om några albinodjur. Den vanligaste färgen är ljusbrun med vita fläckar, men till exempel på Övedskloster har man gynnat det vita dovviltet. Där kan man se hela flockar med helt vita djur. Väldigt bra ur trafiksäkerhetssynpunkt eftersom de är mycket lättare att upptäcka än sina camofärgade artfränder.
Dovviltet lever större delen av året könsuppdelat. Det man ser oftast är löst sammansatta grupper av hindar och kalvar. Grupperna varierar i storlek och enstaka individer tycks vandra fram och tillbaka mellan olika grupper. Ettåriga unghjortar finns rätt ofta i grupperna och det händer att de även innehåller vuxna, könsmogna hjortar. Annars är det vanligaste att handjuren håller till i egna smågrupper, så kallade herrklubbar som huvudsakligen innehåller stora, kapitala hjortar med fullt utvecklade horn.

Dovhjort med stora plattor kallas för helskovel.

Dovhjort med stora plattor kallas för helskovel.

Dovhjortens första hornuppsättning är ett par ”pinnar” som den utvecklar under sitt första levnadsår och den kallas då spetshjort. Året därpå börjar hornen grena sig, den blir stånghjort och så småningom utvecklas de hornplattor som är typiska för dovhjorten och den benämns då halvskovel eller helskovel, beroende på plattornas storlek.
Att förändra genetiska egenskaper tar ju tid och det verkar som om dovviltets biologiska klocka fortfarande är inställd på östra Medelhavet. Den brunstar sist av alla våra hjortdjur, sent i oktober, när vintern står för dörren. Kalvarna föds därefter först i juni-juli, eller till och med i augusti och kan ha svårt att hinna lägga på tillräckligt hull om det blir en tidig vinter. Förskjutningen i almanackan märks också på att dovhjortarna fäller sina horn först i april-maj, medan vår ursvenska råbock börjar fälla redan i november.
Så efter 500 år har dessa invandrare ännu inte hunnit bli helt anpassade till det hårda livet i norra Europa. Där de finns är de dock ett uppskattat inslag bland jägare, för sina ståtliga horn och sitt välsmakande kött.

Annonser
Det här inlägget postades i Jakt, Natur och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s