Känslosamt att korsa sitt spår

För ganska precis 50 år sedan kostade en grillad med mos 1,85 kronor i Bertils kiosk i Tomelilla. Jag glömde att kolla vad den kostar i dag, men ett ”Bamse-meal” med korv, mos, lingon, gurka och dricka kostade i alla fall 57 kronor.

Det är alltid lite kittlande och känslosamt att återvända till sin ungdoms gator. Den här gången var visiten kortvarig och jag hann inte möta någon jag kände, så jag behöver inte brottas med några filosofiska resonemang kring Jantelagarna.

Bertils kiosk med biografen Rio i bakgrunden.

Bertils kiosk med biografen Rio i bakgrunden.

I stället kunde jag strosa runt lite och konstatera att här har tiden, om än inte stått stilla, så i alla fall rört sig väldigt långsamt. Gatusystemet är i stort sett intakt, det är fortfarande tillåtet att köra bil på alla smågatorna, även om det tillkommit en och annan vägbula. Reimans konditori ligger kvar i hörnet Adelgatan-Östergatan, Realskolan är omdöpt till Kastanjeskolan och är numera högstadieskola, Bo Ohlssons gamla cementgjuteri har blivit ett modernt köpcentrum och Bertils kiosk ligger som sagt kvar på Norregatan.
Jag bodde inte särskilt länge i Tomelilla, fyra år mellan 1961 och 1965, men det är ju ingen överdrift att påstå att åren mellan 13 och 17 år är bland de mest betydelsefulla i en ung människas liv. Det är till stora delar då man formas till den man ska bli under resten av livet och det är då som så många premiärer ska klaras av; första riktiga spyfyllan, första cigaretten, första gången på barnförbjudet på Rio och de första försöken att komma innanför blusen på tjejerna.
Bertils kiosk ligger granne med Rio och det var ofta där vi hängde om kvällarna, rusade motorerna på mopparna, körde ikapp längs Norregatan och säkerligen var en pest för de boende vid gatan. Hade man inte råd med en korv fick det bli ett bröd med senap – 25 öre vill jag minnas.
Innehavaren av Bertils kiosk stod även för serveringen när kommunen öppnade ungdomsgård i Folkets hus. Där kunde vi spela pingis och biljard, kasta pil, fika, spela på jukeboxen – och låna nyckeln till någon av omklädningslogerna om vi ville vara i enrum med någon ung dam. Inte nog med att kioskpersonalen lånade ut dessa syndens nycklar, de sålde även kondomer under disk. Omtänksamt, kan man tycka när man ser det med 50 års perspektiv i bakspegeln. En stor skandal tyckte byns skvallerkärringar som jagade iväg till kommunkontoret och fick stopp på denna sentida filial till Sodom och Gomorra.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s