Spisar jag mött 6: Purgatorium

Att elda köksspisen glödröd på sommarens varmaste dag är ingen bra idé. Ändå var det precis vad vi gjorde, en gång i slutet av 1970-talet. Ett äventyr som gav en försmak av purgatorium.

Vid den här tiden delade vi huset i Attarp med mina svärföräldrar och i juli månad 1978 hampade det sig så att svärmor skulle fira halvsekeljubileum där uppe i skogarna. Några av de närmaste vännerna hade inviterats och ungdomarna, det vill säga hustrun och jag, hade enrollerats som köks- och serveringspersonal. Huvudrätten vid födelsedagsmiddagen skulle vara helstekt oxfilé, med brynt kulpotatis och förmodligen bearnaisesås. (Det sistnämnda minns jag inte).
Vi hade en enkel, gammal elspis i köket som hade det egenheten att plattorna inte ville bli riktigt varma om ugnen var på. Eftersom oxfilén skulle bakas i ugnen var det inget annat än vedspisen som stod till buds för potatisstekning och övrig matlagning.
Gudarna måtta ha älskat lilla svärmor för de bjöd på det allra mest fantastiska födelsedagsväder. Strålande solsken och framåt dagen över 30 grader – i skuggan. I köket var det betydligt varmare… Vi var väl inte mer än ett dussintal personer på kalaset, men det blir ändå rätt mycket potatis att steka, så det var bara att elda på rejält i köksspisen. Spisrosor är ett alltför blaskigt uttryck för de två röda stoppljus som blänkte från min käras kinder, där hon vände potatis och svingade stekjärn.
Kanske borde de knallröda kinderna och det svettvåta håret ha hejdat svärfar – men han ville väl bara vara omtänksam… Under tiden som vi lagade mat hade nämligen hela sällskapet badat bastu (!) och nu kom han inknallande i köket och undrade om han skulle hålla bastun varm åt oss. I vår familj är vi inte riktigt lagda för att kasta stekpannor och några enklare våldsattribut fanns inte till hands, annars hade han nog fått något kastat på sig.

Fotnot: Purgatorium betyder dels att bloggisten försöker göra sig viktig, dels skärselden. Vi fick en rejäl försmak av vad som väntar oss på andra sidan.  

Annonser
Det här inlägget postades i Familj och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s