Vem har snott min radio?

Det här är en efterlysning: Har någon hört av min radio? Alltså min lokalradio, Radio Malmöhus, som i många år försåg mig med trovärdig, vederhäftig information om samhälle, väder och trafik? Men nu är den försvunnen…

Under mina år i exil tvingades jag lyssna på Radio Blekinge för att audiellt kunna ta del av lokal information. Därför var lättnaden stor när vi flyttade till Malmö i slutet av 1990-talet och plötsligt hade tillgång till Radio Malmöhus. Vid den tiden Sveriges i särklass mest proffsiga lokalradiostation, befolkad av journalister och programledare som hade respekt för sina lyssnare. Inte så konstigt att Radio Malmöhus var den station som hade de högsta lyssnartalen.
Ett radioprogram består naturligtvis, precis som en tryckt tidning, av många ingredienser som ska samverka för att det ska bli en smaklig kaka av mixen.  Det handlar bland annat om urval, upplägg, genomförande och medarbetare. I Radio Malmöhus fall tror jag att en stor del av framgångsreceptet berodde på tilltalet. Medarbetarna hade som utgångspunkt att lyssnarna var vuxna, tänkande människor. Programledare som Torbjörn Bladh, Roger Eriksson och ständige vikarien Claes Westinger väckte mej på morgonen och såg till att stillsamt och behagligt uppdatera mig med de nyheter som inträffat sedan jag gick till sängs föregående dag. Däremellan spelade de ett varierat musikutbud, till exempel ”dagens Elvis”. Numera dikteras musikvillkoren av så kallade musikproducenter som inbillar sig att jag måste matas med Laleh fem gånger per dag.
Jag tror utförsbacken började när Roger Eriksson slutade 2008. Det var då som radioledningen fick för sig att man måste kopiera de skräniga, kommersiella stationerna. Det dög inte längre med en programledare som pratade med lyssnarna. I stället skulle man ha flera stycken som pratade med varandra, flabbade, fnissade och tramsade sig. Det var i den vevan Radio Malmöhus hade en lyssnartävling om nytt namn på förmiddagsprogrammet. Jag föreslog ”Radio Trams och flams” eller ”Sladder och pladder” – men inget av förslagen gick ens till final.
Men vad gör man om man har tröttnat på barnradio hela dagen? Om man inte vill bli tilltalad som om man var en sjuåring med ovanligt klena förståndsgåvor? Om man vägrar att finna sig i programledarnas förnedrande syn på oss lyssnare?
Nu vill jag ha tillbaka min radio. Är det någon som sett en seriös, lyssnaranpassad lokalradio med professionella medarbetare så ta genast hand om den och återställ den till Baltzarsgatan i Malmö.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj, Media och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s