Jäkla Ingvar

Här står jag, med en papplåda, 27 lösa detaljer och en instruktionsbok som utmanar min språkkänsla till den yttersta gränsen. Och alltihop är Ingvar Kamprads fel.

Geniet från Elmtaryd kom på det här med omonterade möbler i slutet på 1950-talet. Platta paket, en insexnyckel och ett tackräcke. Simsalabim så hade hade han kapat kostnaderna långt under den prisnivå där konkurrenterna förtvivlat försökte klamra sig kvar. Stora, svällande soffor monterades på fabrik, krävde varsam hantering, tog stor plats på lagret och krävde specialleverans med möbelbuss.
Själva hämtade vi soffan på IKEA i Malmö, fraktade hem den på ett rangligt takräcke och monterade den med hjälp av en enkel instruktion och en insexnyckel.
Det är klart att en så lysande idé smittade av sig. Så det är därför jag nu står här med en högtryckstvätt som inte verkar vara mycket mer än ett embryo.

Nåväl, det tog mej nästan en timma att montera ihop tvätten så att vattnet kom ut på rätt sätt, i rätt ända. En tränad montör, som dessutom slipper att slåss med en datoröversatt instruktionsbok, klarar förmodligen fyra i timmen. Så det blir ju några tior per tvätt i besparing. Fast den riktigt stora besparingen ligger nog i hanterings- och lagerkostnader. Den färdigmonterade tvätten skulle kräva ett betydligt större och svulstigare emballage än den kubiska låda jag har framför fötterna.

Ett berg av lösa delar ska förvandlas till en högtrycktvätt. Och allt är Ingvar Kamprads fel.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s